Denna webbplats använder cookies för att ditt besök ska fungera bättre.

Vi använder enhetsidentifierare för att med hjälp av Google Analytics analysera vår trafik för att optimera innehållet på denna webbplats. Detta innebär också att vi vidarebefordrar identifierare och annan information från din enhet till Google. Läs mer

Dessa kan i sin tur kombinera informationen med annan information som du har tillhandahållit eller som de har samlat in när du har använt deras tjänster. Vill du inte att information skickas till Google så finns det sätt att blockera detta i din webbläsare. Vi använder även cookies för att förbättra användarupplevelsen. Du kan enkelt ta del av, blockera och avlägsna lagrade cookies om så önskas via inställningar i din webbläsare.

Acceptera alla cookies

Datorstöd ger bättre läsande

Maj-Gun JohanssonMaj-Gun Johansson, Umeå universitet, har undersökt två varianter av denna s.k. flash-cardmetod. I den ena bestäms den tid ordet visas på bildskärmen av hur eleven klarat av uppgiften, desto bättre eleven svarat desto kortare blir visningstiden och tvärtom. I den andra är visningstiden fixerad till en och samma tid över hela övningen.

Bättre läsning och stavning
Båda flash-cardvarianterna har lett till betydande förbättringar i läsning och stavning. De deltagande eleverna i studierna uppvisade generellt sett en bättre läsutveckling än vad genomsnittselever visar under motsvarande period, en knapp termin. Någon statistiskt säkerställd skillnad har däremot inte nåtts mellan de två flash-cardvarianterna, men tendensen i för- och eftertest samt i elevenkäterna talar för den resultatstyrda flash-cardbetingelsen.

Kontroll över egen inlärning
I enkäterna framkom vidare att eleverna uppskattar den självständighet och individualisering datorträningen innebär: att själv kunna bestämma arbetstakt, att ha kontroll över sin inlärning samt att kunna ta eget ansvar för denna. En annan fördel är att datorn registrerar pågående träning, vilket tillåter lärare att i efterhand ta reda på hur eleven klarat av träningen och tagit tillvara på datorstödet.

– Det betyder att lärare inte behöver ägna tid åt kontrollerande övervakning av pågående drillträning utan kan i stället lägga sin tid på uppföljande elevsamtal och planering av fortsatt träning, säger Maj-Gun Johansson.

Avhandlingen består av en huvudstudie och två fallstudier. I huvudstudien deltog 28 lässvaga elever mellan 11 och 17 år. I den ena fallstudien deltog två mycket lässvaga mellanstadiepojkar, en ”tragglare” och en ”chansare”. Trots sina stora lässvårigheter klarade bägge av att genomföra träningen, men för- och eftertest visade att pojkarna haft olika utbyte av träningen. I den andra fallstudien deltog fyra moderat lässvaga högstadieelever, två pojkar och två flickor, som alla signifikant förbättrade sin läs- och stavningsförmåga.

Tisdagen den 26 januari försvarar Maj-Gun Johansson, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln
Datorträning i läsflyt och stavning – Analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-carddexponering. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal bt102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Pekka Niemi, Department of Psychology, University of Turku.

Maj-Gun Johansson har tidigare varit verksam som speciallärare, dels i Timrå kommun, dels i Östersunds kommun.

Sök till Uminova Innovation

Vi är alltid på jakt efter fler västerbottniska affärsidéer att boosta. Om du har en, som du tror på och inte kan släppa, så kan du ansöka om vårt affärsstöd. Det tar bara 10 minuter. Vi hör av oss till dig och berättar om och hur vi kan hjälpa dig bäst. Ps. Vi arbetar under full sekretess.