Denna webbplats använder cookies för att ditt besök ska fungera bättre.

Vi använder enhetsidentifierare för att med hjälp av Google Analytics analysera vår trafik för att optimera innehållet på denna webbplats. Detta innebär också att vi vidarebefordrar identifierare och annan information från din enhet till Google. Läs mer

Dessa kan i sin tur kombinera informationen med annan information som du har tillhandahållit eller som de har samlat in när du har använt deras tjänster. Vill du inte att information skickas till Google så finns det sätt att blockera detta i din webbläsare. Vi använder även cookies för att förbättra användarupplevelsen. Du kan enkelt ta del av, blockera och avlägsna lagrade cookies om så önskas via inställningar i din webbläsare.

Acceptera alla cookies

Fäller träd med smarta datorer

Den svenska skogsindustrin har utvecklats radikalt under de senaste 30 åren. Med ny teknik och datorstyrda system har produktiviteten vid skogsavverkning ökat från två kubikmeter per dagsverke under 1970-talet till dagens över 30 kubikmeter. Det är en ökning som till stor del beror på effektivare datorstyrda maskiner, ökad automation och på senare tid skördare som över internet kan kommunicera med exempelvis huvudkontoret. Allt detta innebär att mycket skog avverkas idag i Sverige med hjälp av datorer.

Samarbete kring skogen

Det här är en utveckling som kan vara svår för ett enskilt företag att hänga med i. Men tillsammans kan man bli starka. Det har de nio medlemsföretagen inom
Skogstekniska klustret
visat genom sitt samarbete i norra Sverige. Under ledning av klustrets VD Maria Hedblom vill man, tillsammans med forskare från bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå universitet, driva på utvecklingen av framtidens skog och morgondagens skogsmaskiner.

‐ Skogstekniska klustret är en katalysator som kan göra sådant som de enskilda företagsmedlemmarna inte hinner med var för sig. De är väldigt engagerade, och ser att de kan samarbeta och lära av varandra, säger Maria Hedblom, som tidigare var näringslivschef i Vindeln och mycket aktiv inom skogsnäringen.

Ett av Europas största skogsbestånd

‐ Västerbotten har ett av Europas största skogsbestånd. Därför finns det stora förutsättningar för att företagen här ska kunna vara med i den globala konkurrensen. Men konkurrensen är hård. Det säljs inte mer än 4000 skogsmaskiner inom kortvirkesmetoden per år i hela världen. Och vill vi vara med där krävs det att vi är i framkant, säger Maria Hedblom. 

Man vill också verka för att kortvirkesmetoden tar större marknadsandelar. Det finns idag två mekaniserade metoder att fälla träd på. Dels den skandinaviska kortvirkesmetoden, dels helstamsmetoden och med en större marknad för kortvirkesmetoden kan man sälja fler maskiner.

Driver utvecklingsprojekt

En viktig förutsättning för utvecklingen av ny teknik inom skogen har Skogstekniska klustret fått i form av en satsning på tio miljoner kronor från Sveaskog. Med den som grund är det lättare för Skogstekniska klustrets medlemmar att även söka utvecklingsmedel från EU:s strukturfonder och VINNOVA.

Idag driver Skogstekniska klustret ett 15-tal utvecklingsprojekt som alla syftar till att fortsätta den inslagna vägen på att utveckla skogsindustrin till en livskraftig framtida näringsgren.

Nästan som att flyga stridsflygplan

Själv är Maria Hedblom imponerad av hur dagens skogsmaskiner allt mer liknar avancerade JAS-plan, vilket är en liknelse som brukar användas inom branschen. Redan 2008 gjorde Skogs- och Lantbruksarbetsgivarförbundet reklam för skogsnäringen med
en utbildningsfilm
med orden ”Bli skogsmaskinförare. Som att köra stridsflygplan (nästan)”. I filmen betonar man att skogsmaskinförare verkar i en framtidsbransch med häftig hightech-teknik och vacker arbetsmiljö.

‐ Men jag inte bara imponerad av skogsmaskinerna utan även av förarna som kan sitta upp till fyra timmar i sträck i hytten, hela tiden fullt koncentrerade på träden och redo att ta nya sekundsnabba beslut om hur de ska avverka träden, fortsätter Maria Hedblom.

Ökat teknikintresse

Förutom direkta insatser i skogsnära projekt ser Maria Hedblom gärna att Skogstekniska klustret också ska bidra till ett ökat allmänt intresse för teknik i sig. Därför har Skogstekniska klustret på hennes initiativ köpt in licenser till
fysiklärplattformen Algodoo
från Umeåföretaget Algoryx för att skolor i olika kommuner ska få tillgång till programmet. För även om Algodoo inte direkt handlar om skogsteknik så menar hon att programmet kan ge en ökad teknikförståelse vilket i sin tur kan leda till att fler vill jobba inom skogsindustrin.

‐ Om lokala företag som Algoryx blommar så innebär det fler kontakter med världsforskning vilket gör att fler studenter kan se det som en framtid att stanna kvar här, att kanske forska och jobba här, säger Maria Hedblom.

För Maria Hedblom vill att unga, både män och kvinnor, ska se skogsindustrin som en framtidsbransch.  Hon ser en utmaning i att få dem att upptäcka att det är roligt att jobba inom skogsindustrin och hon vill gärna att fler studenter ska göra examensarbeten inom branschen. För i skogen finns det en framtid, det är hon övertygad om.

 

Text: Mikael Hansson, Foto: Henrik Olofsson

Sök till Uminova Innovation

Vi är alltid på jakt efter fler västerbottniska affärsidéer att boosta. Om du har en, som du tror på och inte kan släppa, så kan du ansöka om vårt affärsstöd. Det tar bara 10 minuter. Vi hör av oss till dig och berättar om och hur vi kan hjälpa dig bäst. Ps. Vi arbetar under full sekretess.