Denna webbplats använder cookies för att ditt besök ska fungera bättre.

Vi använder enhetsidentifierare för att med hjälp av Google Analytics analysera vår trafik för att optimera innehållet på denna webbplats. Detta innebär också att vi vidarebefordrar identifierare och annan information från din enhet till Google. Läs mer

Dessa kan i sin tur kombinera informationen med annan information som du har tillhandahållit eller som de har samlat in när du har använt deras tjänster. Vill du inte att information skickas till Google så finns det sätt att blockera detta i din webbläsare. Vi använder även cookies för att förbättra användarupplevelsen. Du kan enkelt ta del av, blockera och avlägsna lagrade cookies om så önskas via inställningar i din webbläsare.

Acceptera alla cookies

Motstånd mot resistens

Infektionsforskningen vid Umeå universitet håller internationellt hög klass och är till exempel världskänt för forskaren Emmanuelle Charpentiers upptäckt av gensaxen CRISPR-Cas9: en av de viktigaste upptäckterna inom molekylärbiologi i vår tid. Nyttan och förståelsen för infektionsforskning kan leda till olika framsteg och ta sig olika uttryck. Som arbetet med att stoppa ett av de största medicinska hoten vi står inför – antibiotikaresistens.

Sedan Flemings upptäckt av penicillinet så har antibiotika räddat otaliga människors liv världen över. Men samtidigt som vi stoppar i oss denna mirakelmedicin har det lämnat dörren öppen för att utveckla och sprida resistens, vilket snabbt gräver medicinens egen grav.

Nya angreppssätt

Hela världen står nu inför en kris, för utan fungerande antibiotika går det inte att genomföra exempelvis cancer- eller transplantationsvård. För att behandla till exempel klamydia, öroninflammation eller urinvägsinfektion behövs andra behandlingsmetoder och angreppssätt så att antibiotika kan behålla sin effekt när den verkligen behövs.

Fredrik Almqvist, kemiprofessor och en av grundarna till företaget QureTech Bio, har med sina medarbetare hittat fram till ett sätt att avväpna de bakterier som gör skada, exempelvis vid en urinvägsinfektion. Han liknar det vid att raka av håret av bakterierna.

– Urinblåsan blir en reservoar och för att kunna stanna kvar när vi kissar bygger bakterierna snygga fjäderformade fibrer som liknar hår. Håren gör att de kan leva kvar i urinvägarna. Rakar man dem så klarar de sig inte, säger han.

Minska risken för infektion

Men det finns flera sätt att ta sig an ett problem. Umeåforskaren Madeleine Ramstedt, universitetslektor vid kemiska institutionen, undersöker hur man kan minska risken för infektion när man använder medicinska instrument och samtidigt minska antibiotikaanvändningen.

– Bakterier fäster vid nästan alla slags ytor, förökar sig, sprids och infekterar patienten. Målet är att kunna sätta en jättetunn plastfilm på exempelvis urinvägskatetrar så att bakterierna inte kan fastna och halkar av.

En ny design på urinvägskatetrar är ett sätt. Madeleine driver sedan en tid tillbaka ett projekt i samarbete med bland annat Designhögskolan vid Umeå universitet och urologavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus.

– Det är otroligt inspirerande att samarbeta och alla har jobbat väldigt hårt. Vi är nu i en patentprocess med tre av idéerna som tagits fram och vi letar företag med intresse av att ta detta vidare, säger Madeleine Ramstedt.

Artikeln har tidigare publicerats i magasinet Life Changers.

Sök till Uminova Innovation

Vi är alltid på jakt efter fler västerbottniska affärsidéer att boosta. Om du har en, som du tror på och inte kan släppa, så kan du ansöka om vårt affärsstöd. Det tar bara 10 minuter. Vi hör av oss till dig och berättar om och hur vi kan hjälpa dig bäst. Ps. Vi arbetar under full sekretess.