Denna webbplats använder cookies för att ditt besök ska fungera bättre.

Vi använder enhetsidentifierare för att med hjälp av Google Analytics analysera vår trafik för att optimera innehållet på denna webbplats. Detta innebär också att vi vidarebefordrar identifierare och annan information från din enhet till Google. Läs mer

Dessa kan i sin tur kombinera informationen med annan information som du har tillhandahållit eller som de har samlat in när du har använt deras tjänster. Vill du inte att information skickas till Google så finns det sätt att blockera detta i din webbläsare. Vi använder även cookies för att förbättra användarupplevelsen. Du kan enkelt ta del av, blockera och avlägsna lagrade cookies om så önskas via inställningar i din webbläsare.

Acceptera alla cookies

Skriver sms på dialekt

”Hur langt ha ni kumi me motorin? Kyör försiktit nu tå”. Så här kan det se ut när en tonårig flicka i sydösterbottniska Närpes skriver sms på dialekt till sin pojkvän. I en ny avhandling av Anna Greggas Bäckström
Ja bare skrivar som e låter
studeras ungdomarnas sätt att skriva sms, såväl på standardsvenska som på dialekt. Möjligheten att kommunicera via sms har gett dialekten större användningsområden och därför helt nya förutsättningar.

Mobilen öppnar för dialekt

– Mobiltelefonerna har lockat fram det här. Det är tydligt att det är just de här medierna som har gett ungdomarna chansen att använda dialekten på ett nytt sätt, berättar forskaren Anna Greggas Bäckström, själv bördig från Närpes, i en
intervju i Dagens Nyheter.

I Närpes har dialekten en stark ställning. Nya medier, som mobiltelefonen, e-post och chatt, har lockat fram en ny form av skriftspråk som befinner sig någonstans mellan tal och skrift.

Det finns sedan tidigare en tradition av skrivande på dialekt. Det nya är att dessa ungdomars skrivande är funktionellt, de skriver på dialekt för att det praktisk och det visar också att dialekten är viktigt för att känna gemenskap och samhörighet. Att skriva på dialekt går snabbt, är enkelt och innebär att ungdomarna slipper ”översätta” från dialekt till standardsvenska.

Stavningen varierar

En annan praktisk fördel är att stavningsregler saknas. Stavningen kan variera mellan olika personer men också hos en och samma person. En grupp, ljudskrivarna, menar att de skriver som det låter, medan en annan, de regellösa, menar att de inte följer några regler.

Valet av dialekt eller standardsvenska styrs mest av mottagaren, men även meddelandets längd, ämne och tidsåtgång är faktorer som påverkar. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer.

Social funktion

Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms och material som insamlats genom enkäter och intervjuer.

Anna Greggas Bäckström är själv bördig från Närpes och detta utgör hennes doktorsavhandling i nordiska språk vid Umeå universitet.

Sök till Uminova Innovation

Vi är alltid på jakt efter fler västerbottniska affärsidéer att boosta. Om du har en, som du tror på och inte kan släppa, så kan du ansöka om vårt affärsstöd. Det tar bara 10 minuter. Vi hör av oss till dig och berättar om och hur vi kan hjälpa dig bäst. Ps. Vi arbetar under full sekretess.