Denna webbplats använder cookies för att ditt besök ska fungera bättre.

Vi använder enhetsidentifierare för att med hjälp av Google Analytics analysera vår trafik för att optimera innehållet på denna webbplats. Detta innebär också att vi vidarebefordrar identifierare och annan information från din enhet till Google. Läs mer

Dessa kan i sin tur kombinera informationen med annan information som du har tillhandahållit eller som de har samlat in när du har använt deras tjänster. Vill du inte att information skickas till Google så finns det sätt att blockera detta i din webbläsare. Vi använder även cookies för att förbättra användarupplevelsen. Du kan enkelt ta del av, blockera och avlägsna lagrade cookies om så önskas via inställningar i din webbläsare.

Acceptera alla cookies

Smarta hem kan hjälpa dementa

Ett framtida hem fyllt med inbyggda datorsystem kan hjälpa människor med lättare demens eller andra åldersrelaterade handikapp att utföra sina vardagsaktiviteter som matlagning, tvätt, inköpslistor och betalandet av elektroniska fakturor själva. Dipak Surie försvarar sin avhandling i datavetenskap vid Umeå universitet den 19 januari.

Medicinskåp som berättar vilken medicin du ska ta, kylskåp som informerar när någon mat blivit för gammal, ugn som justerar sin temperatur beroende på vad du bakar, ett badkar som fyller sig själv med varmvatten. Även om allt detta låter som science fiction är vi med hjälp av ny teknologi nära förverkligandet av denna vision kallad “Ambient Intelligens”. Detta begrepp inom datavetenskapen refererar till föremål och miljöer som gjorts intelligenta och intuitiva och som kan känna igen och interagera med personer.

Dipak Suries avhandling besvarar den viktiga frågan om hur man bör modellera och förenkla mänsklig interaktion i sådana ”ambient intelligenta miljöer”.

Utgår från människokroppen

Inspirerad av kognitionsvetenskapliga teorier presenterar han en ansats till en ny ”egocentrisk” interaktionsmodell – där man utgår från människokroppen (i rummet och med dess aktiviteter) till skillnad från klassiska modeller där datorenheter ofta spelar nyckelrollen.

Genom att använda enkla sensorer inbyggda i vardagsprylar i rummet lagrar man data om vad en specifik människa kan förnimma och inte förnimma, nå och inte nå i sin närhet vid en given tidpunkt. Gränssnitt inbyggda i vardagsprylarna används för insamling och presentation av informationen baserat på användningsmönstret.

– Med modellen kan man systematiskt skapa personliga egocentriska system som underlättar vardagsaktiviteter genom kunskap om objektets historik. På så sätt ska den handikappade människan guidas att handla rätt, säger Dipak Surie.

Smarta hem

De tekniker Dipak Surie använt sig av inkluderar ZigBee-baserade trådlösa sensornätverk, WLAN-signalstyrkebaserad närhetsavkännare, gest- och tal-gränssnitt, och aktivitetsigenkännare.

Det så kallade “smarta hemmet” implementerades inledningsvis i virtuell verklighet för att snabba upp designprocessen och för att kompensera för begränsningar i dagens tekniker. Senare byggde man upp en fysisk miljö där personer kan delta i riktiga experiment.

Det långsiktiga målet med forskningen är att kunna hjälpa människor med sviktande minne att leva ett självständigare liv i det egna hemmet. En annan positiv effekt är besparingar för samhället om behovet att vård på institution kan minska.

– Kommersiell utveckling av smarta hem hör framtiden till, men mina resultat pekar i rätt riktning!, säger Dipak Surie.

Läs hela eller delar av avhandlingen
Egocentric interaction for ambient intelligence.

Sök till Uminova Innovation

Vi är alltid på jakt efter fler västerbottniska affärsidéer att boosta. Om du har en, som du tror på och inte kan släppa, så kan du ansöka om vårt affärsstöd. Det tar bara 10 minuter. Vi hör av oss till dig och berättar om och hur vi kan hjälpa dig bäst. Ps. Vi arbetar under full sekretess.