Masterstudenter
Rita Liu och Muhammad Shadid Bashir visar upp sina digitala projekt, en personlig shoppingassistent och Fuzzy Device som hjälper människor att snabbt larma polis och brandkår vid behov.

Konsten att förstå koden

Att bli en fullfjädrad datavetare handlar inte bara om att lära sig programmera, man måste också förstå nyckelkoncept och socialt bli en del av den datavetenskapliga gemenskapen genom språk och tankesätt.

Jan-Erik Moström har i sin avhandling undersökt studenters många svårigheter när de lär sig programmera. Resultaten försvarar han vid Umeå universitet 2 november.

Programmering har en central roll i datavetenskapliga utbildningar. Många anser att programmering är svårt att lära sig. I ett stort antal studier har man undersökt vad som orsakar dessa svårigheter och hur det är möjligt att övervinna dem. Jan-Erik Moströms avhandling är en del av denna forskning. Han har undersökt vilka problem som studenterna stöter på under sina programmeringsstudier främst genom analys av ett stort material av intervjuer.

Datavetenskap är ett ämne där utveckling snabbt går framåt, med olika språk, programmeringstekniker och verktyg. Men några viktiga koncept är grundprinciper som alltid kommer att finnas. Jämlöpande programmering är ett av dessa koncept. Denna typ av programmering innebär att två eller flera program körs samtidigt och kommunicerar med varandra för att lösa något problem.

I de intervjuer som Jan-Erik Moström utfört i sin doktorsavhandling uppger många lärare och forskare att studenterna har problem med att lära sig jämlöpande programmering på grund av att de inte förstår icke-determinism, synkronisering och andra begrepp. De studenter som har intervjuats i studien tycker däremot inte att det är speciellt svårt och är allmänt positiva till ämnet.

– Vad den skillnaden beror på finns många möjliga förklaringar till, till exempel att studenterna bara har stött på enkla system på kurserna som inte visar på den komplexitet som kan finnas, säger Jan-Erik Moström.

Han har också utforskat vad studenterna uppfattar som nyckelkoncept inom datavetenskap.

– Att förstå viktiga nyckelkoncept inom datavetenskap kan vara en aha-upplevelse för studenterna. Det kan göra att de ändrar hur de ser på datavetenskap, kollegor och sig själva.

Att inte förstå ett koncept eller en specifik detalj är något som alla studenter stöter på då och då. I avhandlingen undersöker Jan-Erik Moström hur framgångsrika studenter hanterar en sådan situation. Resultaten visar att studenterna använder sig av ett stort antal olika strategier för att få en förståelse för konceptet eller detaljen. Många av de redovisade strategierna bygger på en social interaktion med andra studenter.

Jan-Erik Moström beskriver också hur studenter använder sig av annoteringar vid problemlösning. En annotering är en anteckning, i detta fall en kombination av figurer, diagram, tabeller, streck och enstaka ord. Studenter som gör många annoteringar tenderar att prestera bättre.

Jan-Erik Moström är uppvuxen i Ullånger i Kramfors kommun. Han började studera på civilingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet, men bytte till datateknikprogrammet de sista två åren. Han tog examen 1987.

Om disputationen:

Onsdagen den 2 november försvarar Jan-Erik Moström, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: A study of student problems in learning to program. Svensk titel: Studenters svårigheter när de lär sig programmera
Disputationen äger rum kl. 13:00 i sal MA121 i MIT-huset
Fakultetsopponent är: Mordechai (Moti) Ben-Ari, Department of Science Teaching, Weizmann Institute of Science, Israel

Läs hela eller delar av avhandlingen

 


Text av: Mikael Hansson

Publicerad: 27 oktober, 2011



Dela artikel:

Text av:

Publicerad:

Facebook

Mikael Hansson

27 oktober, 2011