Fredrik Almqvist är en av grundarna till Quretech Bio som utvecklar läkemedel som avväpnar bakterier istället för att döda dem vid en infektion. Bakterierna får svårare att utveckla resistens mot läkemedlet. Företaget har fått stöd från Uminova Innovation och affärsutveckling från UBI.
Fredrik Almqvist är en av grundarna till Quretech Bio som utvecklar läkemedel som avväpnar bakterier istället för att döda dem vid en infektion. Bakterierna får svårare att utveckla resistens mot läkemedlet. Företaget har fått stöd från Uminova Innovation och affärsutveckling från UBI.

Motstånd mot resistens

Genom att angripa problemet från flera olika håll jobbar Umeåforskare mot världsproblemet
med antibiotikaresistens.

Infektionsforskningen vid Umeå universitet håller internationellt hög klass och är till exempel världskänt för forskaren Emmanuelle Charpentiers upptäckt av gensaxen CRISPR-Cas9: en av de viktigaste upptäckterna inom molekylärbiologi i vår tid. Nyttan och förståelsen för infektionsforskning kan leda till olika framsteg och ta sig olika uttryck. Som arbetet med att stoppa ett av de största medicinska hoten vi står inför – antibiotikaresistens.

Sedan Flemings upptäckt av penicillinet så har antibiotika räddat otaliga människors liv världen över. Men samtidigt som vi stoppar i oss denna mirakelmedicin har det lämnat dörren öppen för att utveckla och sprida resistens, vilket snabbt gräver medicinens egen grav.

Nya angreppssätt

Hela världen står nu inför en kris, för utan fungerande antibiotika går det inte att genomföra exempelvis cancer- eller transplantationsvård. För att behandla till exempel klamydia, öroninflammation eller urinvägsinfektion behövs andra behandlingsmetoder och angreppssätt så att antibiotika kan behålla sin effekt när den verkligen behövs.

Fredrik Almqvist, kemiprofessor och en av grundarna till företaget QureTech Bio, har med sina medarbetare hittat fram till ett sätt att avväpna de bakterier som gör skada, exempelvis vid en urinvägsinfektion. Han liknar det vid att raka av håret av bakterierna.

– Urinblåsan blir en reservoar och för att kunna stanna kvar när vi kissar bygger bakterierna snygga fjäderformade fibrer som liknar hår. Håren gör att de kan leva kvar i urinvägarna. Rakar man dem så klarar de sig inte, säger han.

Minska risken för infektion

Men det finns flera sätt att ta sig an ett problem. Umeåforskaren Madeleine Ramstedt, universitetslektor vid kemiska institutionen, undersöker hur man kan minska risken för infektion när man använder medicinska instrument och samtidigt minska antibiotikaanvändningen.

– Bakterier fäster vid nästan alla slags ytor, förökar sig, sprids och infekterar patienten. Målet är att kunna sätta en jättetunn plastfilm på exempelvis urinvägskatetrar så att bakterierna inte kan fastna och halkar av.

En ny design på urinvägskatetrar är ett sätt. Madeleine driver sedan en tid tillbaka ett projekt i samarbete med bland annat Designhögskolan vid Umeå universitet och urologavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus.

– Det är otroligt inspirerande att samarbeta och alla har jobbat väldigt hårt. Vi är nu i en patentprocess med tre av idéerna som tagits fram och vi letar företag med intresse av att ta detta vidare, säger Madeleine Ramstedt.

Artikeln har tidigare publicerats i magasinet Life Changers.