Råvaran kallas öppna data

Öppna data kan ses som en råvara, ungefär som järnmalm. Nu bjuds företag och organisationer in att förädla den råvara som finns i Umeå kommuns databaser.

– Öppna data är en råvara, ungefär som järnmalm. Vi kan göra datat tillgängligt genom en portal, men vår uppgift är inte att förädla det till produkter. Vi hoppas att företag och organisationer ser kommersiella möjligheter i denna förädling och inte bara medborgarnyttan även om den förstås också är viktig, säger Thomas Kvist, projektledare för öppna data inom Umeå kommun.

Tillsammans med Dohi Sweden har Umeå kommun nyligen bjudit in ett flertal it-företag och organisationer till en workshop om hur kommunens öppna data kan användas av fler. Förutom Umeå kommun och Dohi Sweden deltog under workshopen representanter från Teknikhuset, Vitec, Sogeti, T3, Västerbottens Kuriren, Gröna huset, Cerum, Innovation Impact och Region Västerbotten.

– Vi tror att öppna data blir en viktig resurs i framtiden, därför är det viktigt att tidigt positionera sig inom området, säger Emanuel Dohi som deltog under mötet som en av arrangörerna.

Ta fram idéer

Tanken med mötet är deltagarna ska inspireras att ta fram idéer till applikationer som lyfter fram den öppna data som finns hos kommunen. För fler idéer på vilka tjänster som kan byggas behöver komma in, menade Thomas Kvist när han inledde workshopen som hölls i Umeås Stadshus.

Tanken att utnyttja öppna data som en råvara är ny för många och det är inte helt lätt att se vilka data som kommunen kan leverera. För att ge en första start över hur öppna data kan användas diskuterades därför att en första samhällsnyttig applikation ska tas fram kring sopbilarnas tömningschema. Eftersom många hushåll kan ha svårt för att komma ihåg om det är jämna eller udda veckor som sopbilen kommer skulle en sådan information kunna lyftas fram i en mobilapplikation.

Stor mängd data

Men vilka data finns i övrigt hos kommunen? Thomas Kvist nämner data som visar var människor bor, geografiska data om anläggningar, trafikdata som visar statistik över bilar och tranporter i kommunen, ekonomidata från kommunens budget och miljödata som radonmätningar och inspektioner av restauranger.

– Ni kan säkert skapa nya och bättre tjänster och produkter med de öppna data vi har, säger Thomas Kvist till deltagarna runt borden.

Skapa affärer

Att intresset är stort märks, men samtidigt finns det ett behov av att tänka igenom vilka data man vill använda och inte minst hur man kan skapa affärer kring dessa data. En fråga som togs upp handlade om hur det lokala initiativet kan lyftas upp till nationell nivå eftersom många tjänster som skulle kunna lanseras behöver hela landet som marknad.

– Vår grundinställning är att det här är jättebra. Men våra system är nationella så hur gör vi för att skala upp detta till hela Sverige? frågar Patrik Fransson från programvarubolaget Vitec.

Jörgen Anderhed från bredbandsleverantören T3 instämmer. Det nationella är viktigt.

– Vi vill nå fler än Umeå kommun, det blir för litet annars. Men det är mycket spännande, säger han.

Lyssna på kunderna

Heléne Idahl, Gröna huset och Art&Eco, lyfter i samtalet som följer upp hållbarhetsfrågor. Teknikhusets Susanne Dahlqvist Österström menar att de behöver lyssna på sina kunder för att höra vilka behov de har för att sedan kunna hjälpa dem med att paketera ihop tjänster utifrån öppna data, vilket Per Sundgren från Sogeti också betonar är deras uppgift.

Nästa steg var man överens om. Nu måste fler bli konkreta i sina önskemål om vilka data man vill lyfta fram från kommunens servrar. För att nya affärer kan uppstå ur denna råvara anar de flesta. Nu gäller det att bygga en verksamhet som klarar av att förädla den.

Öppna Data i Umeå kommun
Diskussionerna gick varma om hur Umeå kommuns öppna data kan användas för att skapa affärer. Från vänster: Jörgen Anderhed, T3, atrik Fransson, Vitec, Per Sundgren, Sogeti, och Anders Carlsson, VK.

Öppna Data i Umeå kommun
Heléne Idahl, Gröna Huset och Art&Eco, samt Per Sundgren, Sogeti, deltog i workshopen.

Öppna Data i Umeå kommun
Emanuel Dohi, Dohi Sweden, och Jörgen Anderhedm T3.

Öppna Data i Umeå kommun
Patrik Fransson, Vitec, och Anton Lundin, Dohi Sweden.

Text och foto: Mikael Hansson