Helena Lindgren och Thomas Kvist var två av talarna på Teknikfrukosten den 28 februari.

AI livsviktigt för Umeås konkurrenskraft

Genom att arbeta tillsammans kan Umeåregionen bli starkare inom artificiell intelligens. Det var huvudbudskapet på en Teknikfrukost den 28 februari.

Köket på Tvistevägen 47 var knökfullt när temat var artificiell intelligens (AI) på Teknikfrukosten den 28 februari, Umeå Näringslivs och Uminova Innovations mötesplats för alla som vill bygga en ännu smartare industri- och teknikbransch i Umeåregionen.

AI är något som allt mer påverkar näringsliv och samhällsfunktioner och många tror att AI inom en handfull år kommer skapa kraftigt förändrade affärsmodeller, beslutsunderlag och arbetssätt/processer. Även om AI-tillämpningar som helt självkörande bilar och intelligenta autonoma system ännu är många år bort så finns det andra delar som maskininlärning som används på riktigt idag.

Så vad händer lokalt i Umeå? Och hur kommer man igång med att jobba med AI? Det var frågeställningarna som dagens tre talare hade med sig.

Rådata utan modell är kasst

Eric Lindahl från Volvo Lastvagnar i Umeå var först ut och han pratade om lärdomar från deras FIQA-projekt. Projektet, som genomförs tillsammans med forskare från Umeå universitet, har som huvudmål att införa ett kvalitetssystem för inspektion och reparation av målade fordonskroppar.

– FIQA-projektet är verkligen ett big-data projekt. Vi har använt oss utav såväl maskinlärning, neurala nätverk och djupinlärning. Totalt samlade vi in data från 50 000 lastbilshytter med 4000 olika processparametrar. Datan återfanns i 700 filer och totalt sett omfattade de 200 miljoner poster. Alla förstår att ingen människa kan analysera all den informationsmängden, poängterade Eric Lindahl.

– Slutsatsen var att rådata är ganska kasst om man inte har någon modell som kan hjälpa till att analysera den. Därför la vi väldigt mycket tid på att hitta de rätta algoritmerna för att sedan börja modellera. För om man slänger in data i en kass modell så får man ju ut en kass analys, berättade Eric.

AI-labbar

Näst på tur var Thomas Kvist från projektet Data för innovations och samhällsutveckling (DIHS) på Region Västerbotten.

– Syftet med DIHS-projektet är ta fram innovativa lösningar för att skapa öppna datatillgångar som kan användas för datadriven innovation. Datat ska användas i labbar, erbjudas universitet, företag och övriga aktörer som med detta som bas kan utveckla och förbättra datadrivna lösningar. Det kan tillexempel vara olika typer av chatbottar, automatiskt framtagna beslutsunderlag eller liknande, berättade Thomas Kvist.

Tyngdpunkten ska ligga på teknisk labbande men ambitionen är även att lyfta blicken och genomföra seminarier kring frågor kring etik, moral, bias i data och annat som påverkar hur de väl de tekniska lösningarna bidrar till ett bättre och hållbart samhälle. Alla som känner sig manade är varmt välkomna att delta.

– Det data som ska användas är bland annat sensordata från ett projekt på Luleå Tekniska universitet och data i form av frågor och svar till kundtjänster. Men vi är på jakt efter all sorts data, så alla som har data att dela med sig av är välkomna att kontakta mig. Allt ska kunna användas för träning av neurala nät vilket troligen kommer att vara en central del i många datadrivna innovationer, poängterade Thomas Kvist.

Stark satsning på AI-forskning

Siste talare var Helena Lindgren från Institutionen för Datavetenskap vid Umeå universitet. Hon berättade om de stora satsningar som just nu görs inom AI-området på Umeå universitet.

– Vi håller på att rekrytera för fullt och inom ett år kommer vi ha mer än 100 nya forskare inom AI på Umeå universitet jämfört med några år sedan. Dessutom tittar vi på att starta både kandidat-, master och doktorandutbildningar inom AI. Så den redan starka kompetens vi har inom AI kommer mångfaldigas inom några år, menar Helena Lindgren.

Vi måste kraftsamla för att bli konkurrenskraftiga

– Men vi kan inte göra allt själva, vi vill samarbeta och samverka med andra aktörer lokalt inom forskningsprojekt och liknande så vi blir ännu starkare inom AI. Därigenom kan Umeå verkligen bli en spelare att räkna med, poängterade Helena.

Och detta var något som arrangören Marie Gidlund också tryckte på.

– Även om vi idag gör mycket inom AI så kan vi inte luta oss tillbaka. AI är framtiden och Kina och USA ligger redan långt före. Vi måste tillsammans kavla upp ärmarna och göra riktig verkstad för att vara konkurrenskraftiga på sikt. Det vet jag att vi kan, men det kommer inte ge sig själv, avrundade Marie Gidlund Teknikfrukosten med och lät deltagarna fundera vidare på hur de kan ta sig an AI i framtiden.